Ingen har väll undgått trenden med orangevin. Men vad är egentligen orangevin och hur tillverkar man det? Vi reder ut.
Vad är egentligen ett orangevin?
För att förstå vad orangevin är behöver vi börja med att prata om självaste vindruvorna och vad dom består av.
Lite förenklat kan vi dela in en vindruva i fruktkött och skal. Om man skalar en druva märker man att fruktköttet är genomskinligt, och att all färg sitter i skalet. Om vi smakar på fruktköttet så hittar vi all fruktjuice och fruktsocker, och om vi smakar på skalet så smakar det strävt och beskt, det är bl.a där tanninerna sitter.
När man gör rött vin använder man blå druvor och man låter skalen ligga med under hela processen och det är skalen som ger vinet dess röda färg, och då också dess tanniner.
När man gör ett vitt vin använder man gröna druvor som man först pressar och tar bort skalen direkt för att undvika att skalen ska ge färg till vinet och också oönskade smaker som t.ex strävheten från tanninerna.
Det är möjligt att göra vitt vin av blå druvor om man tar bort skalen direkt, det gör man t.ex i Champagne som är gjort på både gröna och blå druvor. En stil av Champagne som heter ”blanc de noirs” är endast gjort på blå druvor där man då tagit bort skalen direkt för att undvika färg i vinet.
När man gör rosévin låter man skalen bara ligga med en liten stund, det kan variera från några timmar till dagar och det är upp till vinmakaren beroende på vilket typ av vin han vill tillverka. Ju kortart tid viner har med skalkontakt desto ljusare blir färgen i rosévinet, t.ex laxrosa. Om man låter vinet ha längre skalkontakt får det då en mörkare rosa eller rödaktig färg.
Och nu kommer vi till orangevinet, när man tillverkar orangevin gör man ett vin på gröna druvor men man låter skalen ligga kvar under processen, och det är det som ger den orangea färgen i vinet. Så man skulle kunna säga att orangevin är ett vitt vin som är tillverkat som ett rött vin.
Så man tillsätter inte orange färg i vinet?
Nej, den orangea färgen kommer endast från skalen, och att vinet ofta görs med luftkontakt och därmed oxideras lite bidrar också till en mörkare färg. Vi vet ju också nu att beroende på hur lång tid man väljer att låta vinet ha kontakt med skalen påverkar färgen i det färdiga vinet.
Färgen kan så klart också variera beroende på vilken druvsort man använder.
Är orangevin något nytt påhitt?
Nej orangevin tros vara den äldsta formen av vin, det har tillverkats vin i Georgien i över 8000 år och man tror att det vinet påminde om dagens orangevin.
Traditionellt jäste man vinet i stora lerkärl, ”amfora” som man grävde ner i marken, något som var praktiskt för att hålla en bra temperatur och också för att undvika att lerkärlen sprack under jäsningen. Amforakärlen var spetsiga nertill, hade en långsmal hals och två handtag och har funnits i olika storlekar.
Än idag gör man orangevin i Georgien och numera ganska ofta på stora lerkärl som kallas ”qvevri”. Storleken på qvevri kan variera från 20 till 10000 liter. Man fyller kärlet med krossade druvor och stänger igen öppningen med lera och låter hela vinprocessen hända i kärlet – jäsningen, malolaktisk omvandling och lagring.
Sedan orangevin blivit en trend igen har det börjat göras på många ställen i världen, i Italien började man på slutet av 90-talet och sen har fler och fler producenter hängt på. Vanliga länder idag är bland annat Georgien, Slovenien, Italien, Ungern, Kroatien och också Frankrike, USA (New York), Australien, Sydafrika och Österrike. Nu för tiden förknippar man ofta orangevin med mindre naturvinsmakare, vinerna görs ofta i lerkärl och amforor, man använder vildjäst och filtrerar inte bort jästfällningen vilket gör vinet grumligt. Även om orangevin ofta görs av naturvinsmakare så behöver det inte alltid vara ett naturvin.
Orangevin görs idag på olika gröna druvor men några vanliga är friulano, sauvignon blanc, vitovska, pinot grigio och ribolla gialla.
Hur skiljer sig då ett orangevin från ett vitt vin, om det nu är samma druvor?
Eftersom vinet görs med skalkontakt så får man ett vin med tanniner, vinet blir då strävare än ett vanligt vitt vin och kan kännas lite fylligare. Orangevin görs också ofta med luftkontakt, dvs att vinet utsätts för syre och man får då oxidativa toner och aromer i vinet, så som aprikos och nötter.
Eftersom vinet har tanniner passar det också till lite kraftigare mat så som charkuterier, ost, svamp, risotto och ugnsrostade rätter.